Innehållsförteckning
Familjen Johansson och deras intelligenta hem: En dag i livet med äkta fastighetsautomation
Förord: Skillnaden mellan ”Smart” och verkligt intelligent – Ett klargörande
Smart är inte smart. Efter över 10 år inom fastighetsautomation kan jag, Florian Renner, säga detta med full övertygelse. Termen ”Smart Hem” är idag så urvattnad att många människor tror att några eftermonterade ljusströmbrytare som Plejd eller en enkel röstassistent är det ultimata inom husstyrning. Det är ett missförstånd.
För att göra denna avgörande skillnad mellan en reaktiv eftermonteringslösning och en holistisk, proaktiv fastighetsautomation (KNX/Home Assistant) påtaglig, har jag utformat historien om familjen Johansson.
Familjen Johansson är fiktiv, men deras upplevelser bygger på min mångåriga praktik och de verkliga utmaningar, önskemål och komfortvinster som våra kunder i Sverige upplever varje dag.
När familjen Johansson flyttade in i sitt nya hus nära Stockholm för tre år sedan stod Emma (38, arkitekt) och Erik (41, IT-konsult) inför detta grundläggande beslut:
Skulle de välja en modern, trådlös eftermonteringslösning (som Plejd) som gör ljus och eventuellt persienner smarta?
Eller skulle de satsa på ett väl genomtänkt, integrerat KNX-system som nätverkar alla funktioner – från värme och ventilation till solskydd – med varandra?
Idag, tre år senare, vet familjen Johansson att de gjorde rätt val med KNX. Inte för att de är tekniknördar (det är bara Erik), utan för att deras hus helt enkelt tänker med och agerar proaktivt.
Denna artikel visar med hjälp av familjen Johansson vad som utgör skillnaden mellan en ”smart” eftermonteringslösning och ett verkligt intelligent, integrerat Smart Hem-system. Det handlar inte om tekniska specifikationer, utan om äkta, mätbar boendekomfort i vardagen.
06:15: En mjukstart på dagen
Vad händer Emmas väckarklocka ringer inte. Istället börjar sovrummet långsamt bli ljusare 15 minuter före den inställda väckningstiden. Belysningen bakom sängen simulerar en naturlig soluppgång – från varmt orange över gult till svalt dagsljus. Samtidigt åker persiennen upp till 30%, precis tillräckligt för äkta dagsljus, men inte så mycket att det bländar.
I badrummet är det redan 21 °C varmt. Golvvärmen har automatiskt höjts klockan 05:30, styrd av värmeregleringen som är synkroniserad med familjens veckoschema.
När Emma kliver in i badrummet tänds ljuset automatiskt – men inte på 100%. Vid den här tiden lyser det mjukt på 40% ljusstyrka för att skona ögonen. Belysningen vid spegeln har en högre färgtemperatur (4000K), perfekt för morgonens makeup.
Varför detta inte fungerar med Plejd
Plejd kan: Dimra ljus, skapa scener, programmera tidsinställningar.
Plejd kan inte:
Kommunicera med värmesystemet (separat system).
Koordinera persienner med ljusstämningar (om persiennintegration överhuvudtaget är möjlig).
Känna av närvaro och anpassa ljuset beroende på kontext.
Skapa tidsbaserade ljusscenarier med automatisk färgtemperaturjustering (Human Centric Lighting).
Familjen Johanssons KNX-system:
En central tidsserver styr alla installationer.
Värmeregleringen känner till veckoschemat och väderprognosen.
Närvarodetektorer i badrummet kommunicerar med ljusstyrningen OCH ventilationen.
Alla komponenter delar information: ”Någon är vaken” blir en systemhändelse (System-Event).
Komfortvinsten ”Förr fick jag alltid kalla fötter i badrummet på morgonen”, berättar Emma. ”Och Erik klagade när jag tände det stora ljuset. Nu är allt helt enkelt perfekt, utan att vi behöver göra någonting.”
06:45: Att väcka barnen – intelligent och stressfritt
Vad händer Erik aktiverar scenen ”Väck barnen” på sin smartphone. Inom två minuter sker följande:
I Linneas rum:
Persiennen åker långsamt upp.
Hennes favoritspellista startar tyst via Multiroom-Audioanläggningen.
Takbelysningen tänds på 20% och ökar successivt till 60% under 10 minuter.
Golvvärmen har redan höjts en timme tidigare.
I Oscars rum körs ett annat program:
Hans ”Rymdhimmel-stjärnhimmel” LED-belysning tänds (han gillar färgglatt ljus på morgonen).
Inget ljud (han föredrar tystnad).
Persiennen förblir stängd till 80% (hans säng står precis vid fönstret).
Båda barnrummen har CO₂-sensorer. Oscars rum visar förhöjda värden (han sover gärna med stängt fönster). Systemet har automatiskt ökat ventilationen för hans rum under natten och varnar nu Erik med ett push-meddelande: ”Oscars rum: CO₂ förhöjt, rekommenderas att öppna fönstret.”
Varför detta inte fungerar med Plejd
Plejd kan: Utlösa scener via appen, tända och släcka ljus.
Plejd kan inte:
Integrera Multiroom-Audio (helt separat system).
Inkludera CO₂-sensorer och reagera på dem.
Styra ventilationen.
Utlösa olika scener för olika rum med EN knapp.
Reglera golvvärmen förutseende.
Familjen Johanssons KNX-system:
EN scen styr 6 olika funktioner i 2 rum.
Miljösensorer (CO₂, temperatur, luftfuktighet) är integrerade i systemet.
Ventilationssystemet reagerar automatiskt på luftkvaliteten.
Värmen arbetar förutseende med väderprognosen.
Komfortvinsten ”Förr var det en kamp att väcka barnen”, skrattar Erik. ”Jag sprang runt, drog upp persienner, tände ljus, kollade om det var varmt nog. Nu trycker jag på en knapp i köket medan kaffemaskinen går. Barnen är mer harmoniska eftersom de väcks mjukare.”
07:30: Frukost och en blick utåt
Vad händer Familjen sitter vid frukostbordet. Solen skiner starkt ute, men KNX-systemet har redan dragit ner utvändiga persienner i matplatsen till 60% för 10 minuter sedan. Inte för att någon tryckte på en knapp, utan för att:
Ljusstyrkesensorn på söderväggen mäter 45 000 Lux.
Väderstationen rapporterar ”soligt”.
Inomhustemperaturen i matplatsen är 22,5 °C (börvärde: 22 °C).
Systemet vet: ”Om jag inte skuggar nu, kommer det att bli för varmt om 30 minuter.”
Emma tittar på sin surfplatta, som hänger på väggen i köket. Visualiseringen visar:
Aktuell temperatur i varje rum.
Energiförbrukning i realtid.
Vilka fönster som är öppna (Oscars takfönster är på glänt – bra!).
Väderprognos för dagen.
Hon ser: Klockan 14:00 blir det molnigt. Systemet kommer då automatiskt att dra upp persiennerna för att utnyttja naturligt ljus och spara på uppvärmningsenergin.
Varför detta inte fungerar med Plejd
Plejd kan: Ställa in persienner via tidsscheman (med extra hårdvara).
Plejd kan inte:
Integrera en väderstation.
Koppla ihop ljusstyrkesensorer och temperatur.
Reagera förutseende på vädret.
Visualisera energiförbrukning.
Koppla fönsterkontakter till värme och ventilation.
Familjen Johanssons KNX-system:
Väderstationen (temperatur, vind, ljusstyrka, regn) är helt integrerad.
Solskydd sker automatiskt baserat på: solens position, ljusstyrka, innertemperatur och väderprognos.
Alla sensorer kommunicerar med varandra.
EN central visualisering för allt.
Komfortvinsten ”Under sommarvärmeböljan 2023 var det otroligt”, minns Emma. ”Våra grannar, som eftermonterat Smart Home, satt inomhus i 28 °C och fick manuellt styra sina persienner. Hos oss hölls temperaturen konstant vid 23 °C. Systemet skuggade södersidan redan klockan sju på morgonen, innan vi ens tänkt på värmen.”
08:00: Alla lämnar huset
Vad händer Erik är den sista som lämnar huset. Han trycker på knappen ”Borta” vid utgången. Inom 20 sekunder händer följande:
Ljus: Alla lampor i huset släcks (förutom en liten nattlampa i hallen).
Värme: Går in i sänkt drift (3 °C lägre än normalt).
Persienner:
Bottenvåning: Dras ner till 70% (insynsskydd + solskydd).
Övervåning: Åker upp helt (ingen överhettning i sovrummen).
Ventilation: Växlar till nivå 1 (grundventilation).
Fönsterkoll: Om ett fönster är öppet skickas ett push-meddelande.
Larm: Larmet aktiveras (separat integration, men KNX-styrt).
Uttag: Alla ”oviktiga” uttag (TV, kaffemaskin, laddare) blir strömlösa – endast kylskåp, frys och server förblir på.
Systemet vet nu: ”Familjen är borta”. Men det gör ännu mer:
Det övervakar väderprognosen: Rapporteras regn och är ett takfönster öppet? → Push-meddelande.
Det övervakar temperaturen: Hotar frost och värmen är för låg? → Värmen höjs.
Det övervakar ovanliga händelser: Rörelse i huset? → Push-meddelande + valfri kameraaktivering.
Varför detta inte fungerar med Plejd
Plejd kan: Aktivera en ”Borta”-scen för ljus.
Plejd kan inte:
Styra värmen.
Reglera ventilationen.
Bryta strömmen till uttag.
Övervaka fönsterkontakter.
Integrera larmsystemet.
Utföra väderbaserad logik.
Utföra komplexa ”om-då”-scenarier över olika funktioner.
Familjen Johanssons KNX-system:
ETT tryck på knappen → 7 olika funktioner reagerar koordinerat.
Intelligent övervakning även vid frånvaro.
Energibesparing genom automatisk avstängning av onödiga förbrukare.
Säkerhet genom fönsterövervakning och larmintegration.
Komfortvinsten ”Förra vintern glömde vi att stänga Oscars takfönster”, berättar Emma. ”Vi var redan 20 km bort när min mobil pep: ’Takfönster öppet, regn väntas om 2 timmar.’ Vi kunde vända om. I vår gamla lägenhet hade vi riskerat vattenskada.”
Erik tillägger: ”Och elräkningen! Sedan vi automatiskt stänger av alla standby-enheter sparar vi cirka 400 kWh per år. Det är ungefär 600 kronor.”
14:30: Emma arbetar hemifrån
Vad händer Emma har kommit hem tidigare och arbetar i kontoret. När hon kliver in registrerar närvarodetektorn hennes närvaro. Systemet reagerar:
Ljus tänds: 100% ljusstyrka, 4500K (arbetstemperatur för ljus).
Persiennen stannar på 40% (tillräckligt dagsljus, men ingen bländning på skärmen).
Värmen i rummet höjs från 19 °C till 21 °C.
Ventilationen för rummet kopplas till nivå 2.
Emma arbetar koncentrerat. Efter två timmar reser hon sig och lämnar rummet för en kaffepaus. Efter 10 minuters frånvaro:
Ljuset dimras till 20%.
Efter ytterligare 5 minuter: Ljuset släcks.
Värmen återgår till 19 °C.
Hon kommer tillbaka efter 20 minuter – ljuset tänds omedelbart igen, precis som tidigare: 100%, 4500K.
Klockan 16:00 har hon en videokonferens. Hon trycker på knappen ”Möte” på sitt skrivbord. Systemet reagerar:
Dörrklockan tystas (endast en LED blinkar).
Ett rött ljus tänds i hallen (”stör ej”).
Ventilationen i kontoret växlar till nivå 1 (tystare).
Om någon öppnar ytterdörren → ingen akustisk notis.
Efter mötet: Ett tryck på knappen, och allt är normalt igen.
Varför detta inte fungerar med Plejd
Plejd kan: Känna av närvaro och tända ljus, skapa scener.
Plejd kan inte:
Reglera värme rumsvis och närvarobaserat.
Inkludera ventilation i automatiseringen.
Integrera dörrklockan i scener.
Automatisk justering av färgtemperatur (Human Centric Lighting).
Komplex logik: ”Om frånvaro > X minuter, då Y”.
Familjen Johanssons KNX-system:
Närvarobaserad styrning av ALLA funktioner.
Tidsberoende automatiseringar (inte omedelbart, utan efter X minuter).
Rumsindividuell reglering.
Integration av även ovanliga komponenter (dörrklockan!).
Komfortvinsten ”Som arkitekt arbetar jag mycket med ljus”, säger Emma. ”Den automatiska färgtemperaturen på kontoret är genial. Kallt, koncentrationsfrämjande ljus på morgonen, varmare på kvällen. Jag behöver inte tänka på det. Och ’Möte’-funktionen har redan förhindrat flera pinsamma situationer – tänk dig att barnen kommer hem och dörrklockan ringer mitt under ett kundsamtal.”
15:30: Barnen kommer hem
Vad händer Linnea och Oscar kommer hem från skolan. Linnea har en egen fingeravtrycksläsare vid ytterdörren (hon tappar ständigt bort nycklar). När hon öppnar dörren:
Systemet registrerar: ”Linnea är hemma” (inte bara ”någon”).
Belysningen i hallen tänds.
Hennes skrivbordslampa tänds automatiskt i rummet (det är hennes ”hemkomst-tid”).
Värmen i hennes rum höjs från 19 °C till 21 °C.
Ett kort meddelande spelas upp via högtalarna: ”Hej Linnea, mamma är hemma i kontoret.”
Oscar kommer 10 minuter senare. Hans dag ser annorlunda ut:
Han har varit på fotbollsträning → hans sportkläder kommer garanterat att ligga överallt.
Systemet har redan ökat ventilationen i hans rum till nivå 3 för 30 minuter sedan.
Hans LED-belysning (RGB-slingorna) tänds i hans favoritläge (växlande blått-grönt).
Båda barnen har egna knappar bredvid sina sängar:
Linnea: ”Läxor” → Skrivbordsljus 100%, taklampa 40%, musik av, persienn optimalt.
Oscar: ”Lekstund” → Färgglad LED-belysning, tak 60%, musik spelar tyst.
Varför detta inte fungerar med Plejd
Plejd kan: Tidstyrda scener, manuell ljusstyrning.
Plejd kan inte:
Användarigenkänning (vem är hemma?).
Personaliserad automatisering.
Röstutgång/Meddelanden.
Förutseende styrning av ventilation.
Koppla RGB-belysning till andra funktioner.
Familjen Johanssons KNX-system:
Användaridentifikation via fingeravtryck, RFID eller smartphone.
Personaliserad automatisering för varje familjemedlem.
Multiroom-Audio för meddelanden.
Förutseende system (ventilationen startar FÖRE ankomst).
Komfortvinsten ”Barnen älskar sina personaliserade inställningar”, skrattar Erik. ”Linnea är superorganiserad, Oscar är kaotisk. Huset anpassar sig efter dem, inte tvärtom. Och meddelandena? Förut blev barnen chockade om Emma var på hemmakontoret och de inte visste om de behövde vara tysta.”
17:45: Erik kommer hem – huset vet det i förväg
Vad händer Erik är fortfarande 2 km hemifrån. Hans smartphone kommunicerar via geofencing med Smart Home-systemet. Huset börjar förbereda sig:
Uppfartsbelysning aktiveras (tänds vid rörelse).
Garage: Portöppnare redo, ljus i standby.
Hallbelysning förbereder sig.
Värmen på bottenvåningen höjs från 20 °C till 21 °C (komforttemperatur).
När Erik svänger in på uppfarten tänds utomhusbelysningen. Garaget öppnas automatiskt (valfritt, Erik har aktiverat det). I hallen tänds ett dimmat, varmt ljus – inte skarpt, utan välkomnande.
Erik lägger sin nyckel på en speciell RFID-punkt i garderoben. Systemet registrerar: ”Alla hemma”. Det aktiverar automatiskt läget ”Familj komplett”:
Alla rum går in i komforttemperatur.
Ventilationen växlar till automatik (anpassar sig efter luftkvaliteten).
Säkerhetssystemet växlar från ”Perimeter” (endast yttre skalet) till ”Hemma” (endast ytterdörrar).
Varför detta inte fungerar med Plejd
Plejd kan: Teoretiskt geofencing via app, men endast för ljus.
Plejd kan inte:
Integrera garageporten.
Styra värme på ett förutseende sätt.
Integrera RFID-punkter.
Skapa komplexa lägen över flera funktioner (”Familj komplett”).
Integrera säkerhetssystemet.
Familjen Johanssons KNX-system:
Geofencing för ALLA system, inte bara ljus.
Automatisk förvärmning baserad på GPS-position.
Flera identifieringsmöjligheter (smartphone, RFID, fingeravtryck).
Statusvariabler som styr hela systemet (”alla hemma” vs. ”delvis hemma”).
Komfortvinsten ”På vintern är det fantastiskt”, säger Erik. ”När jag kommer från kontoret är huset redan varmt. Förr var vi tvungna att antingen värma hela tiden (slöseri med pengar) eller frysa i 30 minuter tills det blev varmt. Nu är det perfekt när jag kommer fram.”
18:30: Gemensam matlagning och middag
Vad händer Familjen lagar mat tillsammans. Mycket händer i köket:
Köksfläkten är KNX-styrd: När spisen slås på (strömförbrukningen mäts) växlar den automatiskt till nivå 2.
När ånga upptäcks (luftfuktighetssensor) går den till nivå 3.
Belysningen över arbetsytan är på 100%, 4000K (svalt arbetsljus).
Takbelysningen är dimrad till 40% (mysigt, men inte för mörkt).
Under middagen aktiverar Emma scenen ”Middag”. Med ett knapptryck:
Arbetsytans belysning dimras till 30%.
Pendellampan över matbordet går till 70%, 2700K (varmt).
Persiennerna dras ner till 80% (det skymmer ute, men man ser fortfarande landskapet).
I vardagsrummet tänds en indirekt belysning på 20% (inbjudande för efteråt).
Ventilationen i köket förblir på automatik och anpassar sig efter luftfuktigheten.
Oscar spiller ut saft. Inga problem – Emma aktiverar snabbt ”Kök ljust” på knappen: Alla lampor på 100% för att städa ordentligt. Sedan tillbaka till ”Middag”.
Varför detta inte fungerar med Plejd
Plejd kan: Skapa och aktivera ljusscener.
Plejd kan inte:
Automatiskt styra köksfläkten baserat på spisanvändning.
Övervaka luftfuktighet och reagera på den.
Mäta strömförbrukningen för enskilda enheter och använda det som en trigger.
Koppla ventilation till matlagningsdetektering.
Komplexa scener med flera ljuszoner samtidigt.
Familjen Johanssons KNX-system:
Strömförbrukningsmätning som automatisk trigger.
Luftkvalitetssensorer integrerade.
Flerstegsscener (olika områden samtidigt, men olika inställda).
Kan när som helst åsidosättas och återställas.
Komfortvinsten ”Den automatiska köksfläkten är min favorit”, säger Emma. ”Låter banalt, men förut stod det alltid någon där som behövde tänka på det. Nu går den perfekt – inte för tidigt, inte för sent, inte för högt. Och middagsbelysningen? Vi hade bara takljus tidigare. Det var antingen för ljust eller för mörkt. Nu är det mysigt utan att vara mörkt.”
20:00: Kvällsaktiviteter – alla gör sin grej
Vad händer Familjen sprider ut sig:
Linnea gör läxor i sitt rum:
Hennes ”Läxor”-scen är aktiv (den aktiverades klockan 15:30).
Klockan 20:00 kommer en påminnelse via högtalaren: ”Linnea, om 30 minuter är det läggdags.”
Detta är inte ett tvång, utan en mjuk påminnelse.
Hennes föräldrar kan via visualiseringen se att hennes ljus fortfarande är på (men de övervakar inte vad hon gör – bara om hon är vaken).
Oscar leker i sitt rum:
Hans RGB-belysning körs i ”Lekstund”-läge.
Klockan 19:30 sänkte systemet redan värmen något (20 °C → 19 °C), eftersom hans rum tenderar att bli för varmt på kvällen.
Även han får ett meddelande klockan 20:15.
Emma läser i vardagsrummet:
Hon har tryckt på knappen ”Läsa” vid soffan.
Golvlampan bredvid soffan är på 80%, 3000K.
Takbelysningen är helt släckt.
Alla andra lampor i vardagsrummet är släckta eller starkt dimrade.
Golvvärmen är inställd på 22 °C (hon gillar att ha det varmt när hon läser).
Erik tittar på film i hemmabion:
Han har aktiverat scenen ”Bio”.
Alla lampor i rummet är släckta.
LED-slingorna bakom TV:n lyser mjukt (minskar ögonansträngning).
Persiennerna är helt nere.
Om någon kliver in i rummet tänds ett kort orienteringsljus (10%, rött) som släcks efter 30 sekunder.
Systemet vet: Olika familjemedlemmar, olika behov. Det skapar inte en ”Master-scen”, utan anpassar varje rum individuellt.
Varför detta inte fungerar med Plejd
Plejd kan: Aktivera ljusscener per rum.
Plejd kan inte:
Skicka röstmeddelanden/påminnelser.
Individuellt anpassa värme per rum och tid på dygnet.
Rörelsebaserade orienteringsljus med timer.
Statusöversikt för föräldrar (vilka rum är aktiva?).
Komplexa scener som tar hänsyn till andra familjemedlemmar.
Familjen Johanssons KNX-system:
Multiroom-Audio för meddelanden.
Individuella tidsscheman per person/rum.
Värme kopplad till tidsschema och rumsanvändning.
Central visualisering av hela husets status.
Rörelsebaserad logik med tidsfördröjningar.
Komfortvinsten ”Det bästa är flexibiliteten”, säger Emma. ”Alla kan göra sin grej, och huset anpassar sig. När Linnea pluggar behöver hon starkt ljus. När jag läser behöver jag varmt, dämpat ljus. När Erik tittar på film måste det vara mörkt. Förr fanns det kompromisser och diskussioner. Nu gör alla vad de vill, och huset hjälper till.”
20:30: Barnen går och lägger sig
Vad händer Klockan 20:30 trycker Emma på knappen ”Barn läggdags” i hallen. Systemet reagerar i båda barnrummen:
Linneas rum:
Skrivbordsljuset dimras till 0% (över 2 minuter).
Takbelysningen dimras till 20% och växlar till 2200K (mycket varmt, sömngivande).
LED-slingorna bakom sängen tänds på 5% (nattlampa).
Musiken stoppar långsamt (Fade-out över 1 minut).
Persiennen dras ner helt.
Efter 30 minuter släcks takbelysningen helt, endast nattlampan är kvar.
Oscars rum:
Hans RGB-belysning växlar från färgglada färger till ett mjukt orange-rött.
Takbelysningen dimras till 30%, 2200K.
Hans ”Stjärnhimmel”-projektion tänds (svagt).
Efter 20 minuter släcks allt utom stjärnhimlen (som stannar hela natten).
Båda barnen kan trycka på en ”Inte trött än”-knapp vid sängen, som behåller takbelysningen på 40% i ytterligare 15 minuter – men inte ljusare. Föräldrarna får då ingen notis (Förtroende!), men systemet förlänger automatiskt.
Om något av barnen stiger upp på natten (närvarodetektor) tänds automatiskt ett orienteringsljus i hallen – 5%, varmvitt, endast vid golvet. Det räcker för vägen till badrummet, men väcker ingen.
Varför detta inte fungerar med Plejd
Plejd kan: Tidstyrda scener, dimring.
Plejd kan inte:
Integrera Multiroom-Audio i scener (stoppa musik).
Automatiskt anpassa färgtemperatur tidsbaserat.
Olika timers för olika rum i EN scen.
Nattljusautomatik med närvarodetektering.
”Förlängnings”-funktioner med logik.
Familjen Johanssons KNX-system:
EN scen styr båda barnrummen olika.
Tidsbaserade sekvenser (först X, sedan Y, efter 30 minuter Z).
Närvarobaserade nattljus med minimal ljusstyrka.
Hänsyn till individuella behov (Oscar behöver längre tid).
Komfortvinsten ”Att lägga sig var förr en kamp”, suckar Erik. ”Diskussioner om ’bara 5 minuter till’, bråk om ljuset. Nu är det en mjuk övergång. Ljuset blir långsamt mörkare, musiken tystare – barnen blir automatiskt trötta. Och nattljuset? Ren magi. Oscar var rädd i mörkret förut. Nu har han sin stjärnhimmel.”
21:30: Vuxentid – Avkoppling
Vad händer Barnen sover (förhoppningsvis). Nu har Emma och Erik sin tid. De aktiverar scenen ”Kväll för två”:
I vardagsrummet:
Takbelysningen släcks.
Indirekt belysning (LED-slingor bakom möbler) på 15%, 2200K (mycket varmt).
Golvlampor på 30%, 2700K.
Läslamporna förblir släckta (tänds manuellt vid behov).
Kaminattrappan (elektrisk med LED-flammeffekt) tänds.
I resten av huset:
Hall: Endast golvbelysning på 5% (orientering).
Kök: Helt släckt.
Trappa: LED-steg på 3% (säkerhet).
Alla andra rum: Släckta.
Värme & klimat:
Vardagsrummet förblir på 21 °C.
Alla andra rum (förutom barnens sovrum, som är kvar på 19 °C) går ner till 18 °C.
Ventilationen växlar till nivå 1 (tyst, grundventilation).
Multimedia:
Musik spelas i vardagsrummet via de inbyggda takhögtalarna.
Volymen är begränsad till 40% (för att inte väcka barnen).
Valfritt: Ambient-ljud (regn, havsbrus) som bakgrund.
Emma och Erik kopplar av. Efter en timme trycker Erik på ”Hemmabio” – de vill titta på en serie:
Vardagsrumsljuset dimras ytterligare till 5%.
TV:n åker upp från sitt dolda läge (elektriskt).
LED-slingorna bakom TV:n tänds på 10% (Bias Lighting).
Volymen ställs automatiskt in på ”Kvälls”-profil (inga höga toppar).
Varför detta inte fungerar med Plejd
Plejd kan: Skapa ljusscener, styra musik via en separat app.
Plejd kan inte:
Integrera Multimedia (TV-hiss, volymbegränsning).
Anpassa värmen över flera rum.
Koordinera LED-slingor med färgtemperatur och andra ljuskällor.
Olika zoner i samma rum (t.ex. TV-området vs. läshörnan).
Inkludera kaminattrapper eller andra dekorelement.
Familjen Johanssons KNX-system:
Multimedia-integration (TV-hiss, Audio-limiter).
Värme som en del av scenerna.
Komplexa ljusstämningar med flera ljuskällor och färgtemperaturer.
Alla dekorativa och funktionella element integrerade.
Komfortvinsten ”Förr pillade vi runt i 10 minuter på kvällen”, skrattar Emma. ”Olika ljusknappar, starta musiken, sätta på kaminen – och sedan var det ändå inte perfekt. Nu: ett knapptryck. Perfekt stämning. Vi får tid för varandra igen, inte för teknik.”
23:00: God natt – huset förbereder sig för natten
Vad händer Emma och Erik går och lägger sig. Emma trycker på knappen ”Sov” vid sängen. Detta är dagens mest omfattande kommando. Inom 3 minuter körs följande program:
Fas 1 (Omedelbart):
Alla lampor i huset släcks, förutom:
Sovrummet: 10%, 2200K.
Hall/Trappa: 3% golvbelysning (säkerhet).
Barnens nattlampor: Förblir som de är.
Musik/TV stoppas i hela huset.
Persiennerna dras ner helt (utom i sovrummet – där förblir de individuellt inställda).
Fas 2 (Efter 2 minuter):
Sovrumsljuset dimras från 10% till 0% (över 3 minuter).
Valfritt: Insomningsmusik via Bluetooth-högtalare i sovrummet (endast om aktiverat).
Fas 3 (Systemet tar över natten):
Värme: Nattsänkning i alla rum (utom barnrummen):
Vardagsrum: 18 °C.
Sovrum: 17 °C (Erik gillar det svalt).
Barnrum: 19 °C (Barn behöver det varmare).
Ventilation: Nattläge (Nivå 1, men med ökad CO₂-övervakning).
Säkerhetssystem: Fullt larm (alla sensorer aktiverade).
Uttag: Alla ”underhållnings”-uttag blir strömlösa (förutom kylen, frysen, servern).
Intelligenta nattfunktioner:
Närvarobaserat nattljus: Om någon stiger upp (rörelse i sovrummet eller hallen) tänds automatiskt diskreta golvljus – endast 3%, endast vid golvet, varmvitt. De lyser upp vägen till badrummet. Efter 3 minuter utan rörelse släcks de igen.
Badrum nattetid: Om badrummet beträds på natten, tänds ljuset på 15%, inte 100%. Färgtemperatur: 2000K (extremt varmt, väcker inte). Ventilationen går på nivå 1 (tyst).
Fönsterövervakning: Om ett fönster är öppet längre än 5 minuter på natten OCH utomhustemperaturen är under 5 °C, får Erik ett push-meddelande (tyst, endast vibration). Värmen i det rummet stängs av automatiskt.
CO₂-övervakning: Systemet övervakar luftkvaliteten i alla sovrum. Vid förhöjda CO₂-värden (>1200 ppm) ökas ventilationen automatiskt, även på natten – men på lägsta hörbara nivån.
Inbrottsskydd: Om rörelse detekteras vid ytterdörrar eller fönster, men ingen lämnar huset (ingen kod angiven), tänds ett rött ljus i sovrummet (tyst, men synligt). Valfritt: Push-meddelande och kameraaktivering.
Närvarosimulering (valfritt): När familjen är på semester simulerar systemet närvaro:
Lampor tänds och släcks vid realistiska tidpunkter.
Persienner åker upp på morgonen, ner på kvällen.
TV-simulator (LED-slingor bakom gardinerna flimrar som en TV som är igång).
Mönstret ändras dagligen (inte alltid detsamma).
Varför detta inte fungerar med Plejd
Plejd kan: Släcka ljus, eventuellt tidsstyrda scener.
Plejd kan inte:
Fasbaserade sekvenser (först X, efter 2 min Y, sedan Z).
Styra värme med nattsänkning.
Integrera säkerhetssystemet.
Intelligenta nattljus med rörelse OCH tidslogik.
CO₂-övervakning och automatisk reaktion.
Fönsterövervakning med temperaturkoppling.
Närvarosimulering över flera funktioner.
Tidsstyra strömförsörjningen till uttag.
Familjen Johanssons KNX-system:
Omfattande ”God natt”-orkestrering över alla funktioner.
Intelligenta säkerhetsfunktioner.
Hälsoövervakning (CO₂, temperatur).
Energieffektivitet genom nattavstängning.
Komfort genom kontextberoende automatiseringar (t.ex. dimmat badrumsljus nattetid).
Komfortvinsten ”Det bästa är att vi inte behöver tänka”, säger Emma. ”Förr gick vi runt i huset: Ljus av, värme ner, persienner ner, spis av? Larm på? Det tog 10 minuter och vi var sedan klarvakna igen. Nu trycker jag på en knapp i sängen. Allt är ordnat. Jag somnar inom några minuter.”
Erik tillägger: ”Och att stiga upp på natten är inte längre ett problem. Förr stötte jag till möbler eller tände det stora ljuset – och sedan var jag vaken i timmar. Nu lyser ett mjukt ljus upp vägen för mig, så diskret att Emma inte ens vaknar.”
03:00: Huset tänker med – även på natten
Vad händer (utan att någon märker det) Medan familjen sover, arbetar systemet i bakgrunden:
Situation 1: Oscars rum blir för varmt
CO₂-sensor visar 1350 ppm (förhöjt).
Temperaturen är 21 °C (börvärde: 19 °C).
Systemet reagerar:
Ventilationen för Oscars rum ökas till nivå 2 (tyst, men effektivt).
Värmen i hans rum sänks till 18 °C.
Efter 30 minuter: CO₂ sjunker till 950 ppm, ventilationen återgår till nivå 1.
På morgonen klockan 06:00: Värmen återgår till 19 °C.
Ingen väcktes. Ingen behövde ingripa. Systemet ordnade det.
Situation 2: Väderomslag
Väderstationen rapporterar klockan 02:00: Vinden ökar (stormvarning).
Utomhustemperaturen faller från 5 °C till -2 °C.
Systemet reagerar:
Alla persienner dras upp helt (skydd mot vindskada).
Värmen i alla rum ökas med 1 °C (förutseende, eftersom det blir kallt).
Erik får ett tyst push-meddelande: ”Stormvarning, persienner uppdragna, värme anpassad.”
På morgonen är alla persienner uppe – familjen undrar kort tills de tittar ut genom fönstret: 20 cm nysnö och vind. Systemet har skyddat dem.
Situation 3: Ovanlig aktivitet
Klockan 03:30 registrerar en utomhussensor rörelse vid terrassdörren.
Ingen har lämnat huset (ingen kod angiven).
Systemet reagerar:
Kameran aktiveras, startar inspelning.
I sovrummet blinkar en röd LED (mycket svagt, men synligt om man är vaken).
Push-meddelande till båda föräldrarna: ”Rörelse vid terrassdörren, kamera aktiv.”
Efter 10 sekunder: Ingen ytterligare rörelse (förmodligen en katt).
Systemet förblir vaksamt, men inget larm.
Erik vaknar kort, ser meddelandet, kollar kamera-appen: En katt. Han somnar om.
Varför detta inte fungerar med Plejd
Plejd kan: Praktiskt taget ingenting av detta.
Plejd kan inte:
Integrera väderstationen.
Automatiskt styra persienner baserat på väder.
Koppla CO₂-sensorer och ventilation.
Förutseende värme (innan kylan slår till).
Säkerhetssystem med kameror och push-notiser.
Utföra komplex om-då-logik på natten.
Familjen Johanssons KNX-system:
24/7-övervakning av alla system.
Autonoma beslut baserade på sensordata.
Förutseende åtgärder (Värme FÖRE köldinbrottet).
Säkerhetsfunktioner med eskaleringsnivåer.
Tysta, men effektiva, notiser.
Komfortvinsten ”Vi sover bättre”, säger Emma. ”Förr låg jag vaken och tänkte: ’Låste vi dörren? Är värmen rätt inställd? Kommer det att bli för kallt imorgon?’ Nu vet jag: Huset tar hand om det. Om något är fel, säger det till mig. Annars kan jag bara sova.”
Slutsats efter tre år: Vad ger ett äkta Smart Hem egentligen?
Familjen Johansson har utvärderat sina erfarenheter efter tre år. Här är de mätbara fördelarna:
1. Energibesparing
2. Tidsbesparing
Dagligen: 15–20 minuter mindre för manuell styrning.
Inget springande för att släcka lampor.
Ingen manuell justering av värme/persienner.
Inga diskussioner om ”Vem lämnade ljuset på?”.
Per år: Cirka 100 timmars tidsvinst.
3. Ökad komfort (subjektivt, men påtagligt)
Sömnkvalitet: Alla familjemedlemmar rapporterar bättre sömn.
Optimal temperatur i sovrummet.
Inga störande ljuskällor.
Mjuk uppvakning genom simulerad soluppgång.
Stressreduktion: Mindre diskussioner, mindre ”mental belastning”.
Individualisering: Varje familjemedlem har sin perfekta inställning.
4. Säkerhet
3 incidenter förhindrade:
Öppet fönster före regnskur (varning i tid).
Överhettning i Oscars rum på natten (automatiskt kyld).
Möjligt inbrottsförsök (kamera + notis skrämde bort).
5. Fastighetsvärde
Värderingsman uppskattar värdeökningen till: 8–12% genom KNX-installationen.
Argument: ”Framtidssäkert, öppet, utbyggbart.”
Jämförelsen: KNX vs. Plejd – En ärlig slutsats
Familjen Johansson övervägde även Plejd för tre år sedan. Här är varför de valde KNX – och varför de fortfarande är nöjda med det valet idag:
Vad Plejd är bra på:
✓ Ljus – styrning och dimring – mycket pålitligt.
✓ Scener – enkla och intuitiva att skapa.
✓ Eftermontering – perfekt för renoveringar.
✓ Prisvärt – låg initial kostnad.
✓ Snygg design – moderna knappar.
Vad Plejd INTE kan (och varför det är viktigt):
✗ Funktionalitetsövergripande integration: Ingen äkta koppling mellan ljus, värme, ventilation, persienner.
✗ Förutseende automatisering: Ingen väderstation, ingen geofencing-baserad förvärmning.
✗ Komplex logik: Inga ”Om X och Y, då Z efter 10 minuter”-scenarier.
✗ Hälsoövervakning: Inga CO₂-sensorer, ingen luftkvalitetsmätning.
✗ Säkerhetsintegration: Inget larm, ingen kameralänkning.
✗ Central intelligens: Varje enhet tänker för sig, ingen ”hjärna” i huset.
✗ Öppen standard: Tillverkarspecifikt, begränsad utbyggbarhet.
Detta är kärnskillnaden:
Plejd är ett mycket bra ljussystem med Smart Hem-funktioner.
KNX är ett intelligent hus-operativsystem (Building Operating System).
Investeringen – var det värt det?
KNX-installationen kostade familjen Johansson cirka 180 000 SEK mer än en konventionell installation (jämfört med Plejd blir det ytterligare en annan kalkyl). Här är uträkningen:
Emmas slutsats: ”Om man bara räknar energin tar det 11 år. Om man räknar in värdeökningen var det värt det från Dag 1. Om man räknar in livskvaliteten var det värt det från Vecka 1.”
Vad familjen Johansson har lärt sig: 7 insikter efter tre år
1. ”Smart Hem” är inte detsamma som ”Smart Hem” ”Vi förstod inte riktigt skillnaden mellan Plejd och KNX i början”, berättar Erik. ”Båda säljs som ’Smart Hem’. Men Plejd är som en mycket bra cykel med växlar. KNX är som en bil. Båda tar dig från A till B, men möjligheterna är helt olika.”
2. Värdet ligger i integrationen, inte i enskilda komponenter ”Den bästa enskilda funktionen? Den finns inte”, säger Emma. ”Det är kombinationen. Att värmen vet när vi kommer hem. Att persiennerna vet hur vädret blir. Att ventilationen vet hur luftkvaliteten är. ALLT pratar med varandra.”
3. Det blir bättre med tiden, inte sämre ”I början använde vi bara grunderna”, minns Erik. ”Ljus på, ljus av. Men ju längre vi lever med det, desto fler möjligheter upptäcker vi. Förra veckan programmerade jag en ny automatisering: Om temperaturen går under -5 °C på natten och ett fönster är öppet längre än 2 minuter, skickas en varning. För tre år sedan hade jag inte vetat att jag behövde det.”
4. Barnen drar större nytta än väntat ”Linnea och Oscar älskar systemet”, säger Emma. ”Inte på grund av tekniken, utan för att huset tillgodoser deras behov. Linnea kan plugga koncentrerat eftersom ljuset är perfekt. Oscar sover bättre eftersom hans rum automatiskt har rätt temperatur. Det var inte planerat, men det är den största vinsten.”
5. Gäster märker det knappt – och det är bra ”När vänner kommer på besök säger de sällan ’Wow, fantastiskt Smart Hem’”, skrattar Erik. ”De säger: ’Det är så mysigt hos er. Och temperaturen är alltid perfekt, på något sätt.’ Systemet är osynligt. Det bara fungerar.”
6. Underhåll är minimalt – om det byggs korrekt ”På tre år har vi haft exakt två problem”, säger Erik. ”En aktor var defekt (byttes på 20 minuter) och en programuppdatering hade en bugg (fixades på 2 dagar). Det är mindre än med vår Wi-Fi-router.”
7. Den största vinsten är mental ”Det mest överraskande”, säger Emma eftertänksamt, ”är den mentala avlastningen. Jag tänker inte längre på teknik. Förut hade jag alltid en lista i huvudet: ’Sänkte vi värmen? Släckte vi ljuset? Stängde vi fönstret?’ Nu är listan borta. Huset tänker med. Jag kan fokusera på viktigare saker – min familj, mitt arbete, mitt liv.”
För vem är KNX det rätta valet?
Efter tre år med familjen Johansson kan vi ge en tydlig rekommendation:
KNX är perfekt för dig, om:
✓ Du bygger ett nytt hus eller genomför en helrenovering.
✓ Du värdesätter en långsiktig investering.
✓ Du vill styra olika system (ljus, värme, ventilation, säkerhet) centralt.
✓ Du menar allvar med energieffektivitet.
✓ Du vill ha ett ”intelligent” hus som tänker med, inte bara reagerar.
✓ Du vill ha flexibilitet för framtiden (utbyggnader, ändringar).
✓ Du är beredd att investera i kvalitet och professionalitet.
Plejd (eller liknande eftermonteringslösningar) är bättre, om:
✓ Du har ett befintligt hus och inte vill dra nya kablar.
✓ Ditt huvudfokus ligger på belysning.
✓ Du har en begränsad budget.
✓ Du söker en enkel, snabb lösning.
✓ Du inte behöver komplexa automatiseringar.
✓ Du huvudsakligen vill ha manuell styrning (med app eller knappar).
Den avgörande meningen:
”Om du bara vill ha smart belysning, välj Plejd. Om du vill ha ett intelligent hus, välj KNX.”
Teknisk Bilaga: Vad finns i familjen Johanssons hus?
För alla som vill veta exakt:
Centrala komponenter:
KNX-Linjekopplare: 3 stycken (3 linjer för olika områden).
KNX-IP-Router: Förbindelse till hemnätverket.
Aktuatorer: 42 kopplingskanaler, 18 dimrar, 12 jalusiaktuatorer.
Tryckknappar: 28 KNX-tryckknappar (olika designval).
Sensorer: 15 närvarodetektorer, 8 ljusstyrkesensorer, 6 CO₂-sensorer, 4 fönsterkontakter.
Väderstation: Vind, regn, temperatur, ljusstyrka (4 sensorer).
Värmestyrning: KNX-integration för värmepump, 12 zoner.
Ventilation: Balanserad ventilation med KNX-gränssnitt.
Visualisering: 2 surfplattor (fast installerade), Smartphone-appar för alla.
Logikmoduler: För komplexa automatiseringar.
Multiroom-Audio: 6 zoner, integrerat via KNX.
Programmering och Underhåll:
ETS-programvara: (Professionell KNX-programmering).
Serviceavtal med installatören (2 kontroller per år, support vid behov).
Några enkla anpassningar gör Erik själv.
Kostnad (för orientering):
Avslutning: Framtiden bor redan idag
Historien om familjen Johansson visar: Ett äkta Smart Hem är inte en leksak, utan en fundamental förbättring av livskvaliteten.
Det handlar inte om teknik. Det handlar om tid, komfort, säkerhet, energieffektivitet och mental avlastning.
Eftermonteringslösningar som Plejd har sin plats – de är utmärkta för specifika applikationer, särskilt belysning. Men de uppnår inte det djup, den integration och den intelligens som ett väl genomtänkt KNX-system erbjuder.
Frågan är inte: ”Har jag råd med KNX?”
Frågan är: ”Har jag råd att INTE ha KNX?”
Om du planerar att bo i ditt hus de närmaste 20–30 åren, räkna inte bara på inköpskostnaden. Räkna med energibesparingen, tidsbesparingen, värdeökningen och flexibiliteten.
Men framför allt: Räkna med livskvaliteten.
Vanliga Frågor (FAQ) – Besvaras av INTUVIS
De tre största myterna om KNX – klargjorda
Myt 1: ”KNX är obetalbart”
Sanningen: KNX är dyrare i inköp, men billigare i drift. Familjen Johansson sparar 16 000 SEK per år. Efter 11 år är det återbetalat. Efter det tjänar de pengar på det.
Dessutom: Ett fullt utrustat Plejd-system (med alla funktioner som är möjliga) är inte heller billigt. Skillnaden minskar när man räknar in allt.
Myt 2: ”KNX är bara för tekniknördar”
Sanningen: Familjen Johansson är en helt normal familj. Erik är teknikintresserad, Emma är det inte. Barnen är 8 och 12 år. Alla använder det utan problem.
Hemligheten: Bra programmering gör KNX osynligt. Systemet tänker med, familjen behöver inte tänka.
Myt 3: ”Med KNX ligger man i slutändan alltid på golvet och letar efter fel”
Sanningen: På tre år har familjen Johansson haft exakt två problem – båda löstes på under en timme. KNX är extremt robust eftersom det är trådbundet (inte trådlöst) och baserat på industristandarder.
Jämförelse: Deras Wi-Fi-router hade fler avbrott.
Checklista: Är KNX rätt för dig?
Svara ärligt på dessa frågor:
Utvärdering:
8–10 Ja: KNX är perfekt för dig.
5–7 Ja: KNX är sannolikt värt investeringen.
3–4 Ja: Överväg noga eller välj en hybridlösning.
0–2 Ja: Plejd eller liknande lösningar är förmodligen bättre.
Till sist: Ditt nästa steg
Du har nu läst över 6 800 ord om familjen Johanssons Smart Hem. Du vet nu:
✓ Hur en riktig dag med ett integrerat Smart Hem ser ut.
✓ Vad som är skillnaden mellan en eftermonteringslösning och ett komplett system.
✓ Vilka konkreta fördelar KNX ger i vardagen.
✓ Vad det kostar – och vad det sparar.
✓ För vem det lönar sig – och för vem det inte gör det.
Nu är frågan: Vad gör du med den informationen?
Om du bygger nytt eller totalrenoverar:
Tala med en KNX-certifierad elektriker – inte vilken elektriker som helst, utan en med KNX-erfarenhet.
Gör en behovsanalys – vad vill du egentligen? Inte vad som är tekniskt möjligt, utan vad DU behöver.
Planera tidigt – KNX måste ingå i byggplaneringen INNAN de första kablarna dras.
Räkna realistiskt – med 150 000–300 000 SEK i merkostnad beroende på husets storlek.
Tänk långsiktigt – du bygger för 30+ år, inte för imorgon.
Om du redan har ett hus:
Undersök delområden – kanske är KNX bara meningsfullt i ett område (t.ex. en ny utbyggnad).
Överväg hybridlösningar – KNX för värme/ventilation, Plejd för belysning.
Eller välj medvetet Plejd – om ditt fokus ligger på ljus är det helt legitimt.
Planera en framtida renovering – kanske om 5–10 år, då med KNX.
Den viktigaste insikten:
Ett Smart Hem är inte ett teknikbeslut. Det är ett livsstilsbeslut.
Frågan är inte: ”Behöver jag intelligenta tryckknappar?” Frågan är: ”Vill jag ha ett hus som tänker med – eller ett hus som lyder?”
Familjen Johansson valde ett hus som tänker med.
Och de har inte ångrat det en sekund.
Tack för att du läste. Lycka till med ditt beslut.
